man kan tänka sig att jag egentligen nu skulle haft mycket att berätta eftersom jag inte bloggar ofta längre.
Jag bara tänker hur skoj är det att läsa om hur jag alltid åker till filborna för att jobba ._.
Inte så underbart kanske, min vardag har börjat bli väldigt enformig... och tiden flyger förbi snabbt...
Andledningen till att jag skriver idag är...
I lördags så hände det en olycka med mig igen... Jag dök rakt in i en av platåerna på jobb och fick ett jack ovanför näsan och en lätt hjärnskakning :/ ingen blir förvånad (var nära på aatt skriva förvirrad) när det gäller mig på det jobbet...
Så jag gick on strong och jobbade klart dagen med väldig huvudvärk och ont :/
Och igår så gick jag till jobb för att jag tyckte, äsch inte så farligt jag har höga grupper och jag hoppar inte ner i vattnet och det gick bra för Lena med, men det tog priset, och jag knäcktes till lunch... då mådde jag så dåligt att jag började gråta (vilken mes I KNOW) när peppe kom in och fråga hur det var, jag brukar aldrig tycka det är jobbigt att skricka på mina barn men det var något som träffade mig... och sen när jag gick på lunch och Lena kom in och pratade med mig så skeet det sig igen jag kunde bara inte, så snälla lilla Sandra stannade kvar och tog mina sista fyra små söta grupper och jag åkte hem.
Jag kom överrens med Lena om att jag skulle vara hemma idag och att de skulle fixa vikarie till mig. Så att jag inte skulle behöva komma upp där idag utan jag ska vara hemma och vila mig och ta hand om mig själv...

Lia: Du är inte lika snabb idag
Jag: Nä, men jag har ont i mitt huvud för jag skadade mig igår.
Lia: var? hur?
Jag: Jag dök in i platån
Lia: vad är en platå?
Jag: du ser bordet där borta! den, och jag fick en hjärnskakning :/
Lia: SMITTAR DET?! O.O